ooh, i like your stile
Så var sista matcherna för det här året bortgjorda. Känns konstigt. Tiden går så fort. Och att redan kunna börja säga att man gör saker för sista gången för det här året, det känns galet. Vart försvinner egentligen dagarna? Ibland är det bara skönt att tiden går fort. När man liksom väntar på något lite längre fram. Men ibland får jag nästan lite smått panik. Det känns som att jag skulle vilja gripa tag i tiden och få den att gå lite långsammare. Så att man hänger med. Hinner leva just nu. Allt som oftast är man så inne i det som komma skall, att man nästan glömmer bort att leva just nu också. Njuta av det man har för stunden. Rätt som det är så har stunden passerat förbi och då går den inte att få tillbaka.
Därför ska jag just nu njuta av min underbart sköna, renbäddade säng. Som för övrigt gör mina ögonlock så tunga att jag tänker ge efter för frestelsen att stänga dom. Nu.
